Med dottersonen Max på golfbanan

Höganäs GK - 2012-08-20
Det är nu andra året som Max, 11 år, går på golfkurs i Höganäs tillsammans med en massa andra småttingar. Varje måndag klockan 1700 är det golfträning för deras tränare Hampus Olsson.
I år har det varit lite si och så med närvaron eftersom familjen först var två veckor i Grekland och något senare lika länge på Jersey. Så han har missat en del.
Men så för ett tag sedan fick jag reda på att jag kunde ta med honom ut ,på banan tre gånger under träningsperioden, utan att jag behövde betala någon greenfee. Så förra måndagen gick Max sina första nio hål på Höganäs GK och gjorde också sitt första par här i livet. OK, han får slå ut från 150-metersmarkeringen på varje hål, men det är ändå bra att göra ett par, när man är nybörjare. Du minns kanske själv hur det var när din första parputt rullade i?



En förväntansfull Max på första hålet,
ett partrehål på 119 meter.

Igår var det dags igen. Nu skulle vi gå ytterligare en runda. Temperaturen var fortfarande hög, runt 30 grader, så jag hade beordrat Max att ha en fylld vattenflaska med sig i bagen.

Det är självklart mycket roligare att spela på en golfbana än att stå och harva på rangen, något jag själv tycker är väldigt tråkigt. Och, samtidigt som vi spelar på banan kan jag lära honom lite om etikett, droppningsregler och annat, som är bra att känna till.
Max slog en hel del riktigt bra slag, både över vattenhinder och bunkrar. Hans favoritklubbaa är en kombinerad j8/7, som han använder även när han slår ut. Än så länge känner han sig inte riktigt komfortabel med sin träklubba eftersom den har en tendens att gå snett ut till höger.



Vi är på 8:e hålet. Det är varmt och Max är lite trött.

Några par blev det dock inte under denna rundan och puttningen kunde varit betydligt bättre. Fyrputtar var inte helt ovanliga! Låg han fem meter från hål puttade han ibland första putten två meter medan den andra gick lika lång förbi. Jag försökte förklara för honom att det inte var bra att ha så bråttom och att en putt på 1 dm räknas lika mycket som ett slag på 100 meter.



Max kollar sitt scorekort.

Efter ronden köpte vi glass, som jag lovat redan innan vi gick ut på banan. När vi räknade ihop antalet slag så fick vi fram att Max hade gått runt de nio hålen på 66 slag. Nu har han något att jämföra med nästa gång vi spelar. Förhoppningsvis redan på måndag.
Kul att göra något tillsamman med sina barnabarn, är det inte?

Besöksrekord på bilträffen?

Har aldrig sett så många bilar och MC tidigare - 2012-08-15
En del hann köra från bilträffen i Vikingabyn innan alla hunnit dit.



Köerna till träffen verkade aldrig ta slut.
Lars 4/4 skymtar i framkanten av bilden.

Och, det var kanske tur för annars hade inte alla kommit in, vilket de inte heller gjorde. Trots de hemvändande, fick en hel del bilar och MC inte plats på område utan fick parkera längs vägen eller längre bort vid Löddeköpinge kyrka.



Vår Morgan i gott sällskap,
mellan en Bentley och en Ferrari.

Eva och jag åkte dit redan klockan 1720 och fick en bra plats på parkeringen för europabilar, ganska nära utfarten från området. Det är emellertid bara andra gången i år som vi besöker träffen, då vi sett de flesta fordonen tidigare. Men kvällen var fin och vårt barnbarn Elias som, vid två års ålder, redan är biltokig och skulle få sitt intresse tillgodosett under kvällen.

Precis bakom vår bil fanns Lars och Solli Olofssons gula 4/4:a parkerad. Dem hade vi lärt känna på Morgan Ownwrs Group of Swedens årsmöte på Bäckaskogs Slott i maj.



Lars i samspråk med denne Palmér.

Bara ytterligare en Morgan dök tyvärr upp denna underbara tisdagskväll. Det var en viss Herr Palmér från Malmö, som anlände i sin 4/4:a från 1966 och som alltså var ett år äldre en Lars 67:a. Färgen på bilen var väldigt annorlunda. Jag fick veta vad den kallades, men har redan glömt det. Paret Palmér kom med endast brooklandsrutor monterade, vilket jag tycker är häftigt. Det berättades att bilen alltid framförs på detta sätt.

Till dessa tisdagsträffar i Löddeköpinge kommer det så många bilar och motorcyklar så att man ibland inte "ser skogen för bara träd".



Måste vara finare nu än när den var ny.

Men, vissa bilar sticker ut mer än andra. När jag såg denna Volvo 142 från 1968, så blev jag hänförd. För det första hade Eva och jag en exakt likadan när vi var nygifta och för det andra har jag aldrig sett en tidigare bruksbil i ett sådant fantastiskt fint skick som denna.




Den alltid positive Kalle Borg.

Ett annat celebert besök på träffen var den välkände Kalle Borg. Kalle är den ursprunglige initiativtagaren till dessa tisdagsträffar, som en gång började i Dösjebro. Att den, på den tiden, lite mindre träffen skulle växa till dagens proportioner, skulle han nog inte kunna drömma om då. Kalle gled ståndsmässigt in till träffen i en fin Aston Martin.




Ett hav av MC av alla typer och märken.

Om det var många bilar på träffen så ska vi inte tala om antalet motorcyklar. Jag uppskattar att det fanns flera tusen tvåhjulingar ute på fältet, där även mindre flygplan brukar landa och starta.




Entusiaster på sitt eget sätt.

Ett nytt inslag på träffen denna tisdag var ett femtontal tärränggående fordon typ Land Rover, Range Rover m fl, som tydigen planerat in en egen träff i träffen.

Det som är trevligt på den här typen av tillställningar är att allt är så spontant och otvunget. Ingen inträdesavgif och inga andra krav som ställer till det. Och, så träffar man så många, både gamla och nya, bekanta bland alla de helt olika intressegrupperna.

Det är väl så det ska vara!

Öresunds Golfklubb

Kvant, Sjöberg och jag - 2012-08-15


Klev upp 0630 för att hinna läsa tidningen och ta en fika innan jag bevistade gymet.

Peter ville spela golf och när jag fick samtal från Kvant gjorde han ett "kundbesök" på eftermiddagen, för han ville följa med. Vi startade med lunch, stekt strömming, pottismos och skirat smör. Till kaffet bjöd restaurangen på hemgjorda arraksbollar. Mycket goda. Bra mat på denna restaurang. Värd ett besök! Alltid två rätter och soppa till förrätt!

Peters drivar var förträffliga denna dag. Tyvärr var inte inspelen lika magnifika. Men, sex par är inte dåligt. Jörgen började ganska bra och gjorde par på hål tre, en par femma och sltade på 32 poäng.
För egen del hade jag sex poäng efter sex hål. Trist start! Efter nio hade jag 13 poäng, Peter 16 och Kvant 10. Men jag kom tillbaka. Bogey på 10, 11 och 12. På 13:e, ö-hålet hamnade utslaget 15 cm från att falla ner i vattnet. Chippen gick i hål och birdien var ett faktum. De övriga två behövde inte ens putta efter att båda slagit vars två bollar i vattnet.

Med 17 poäng de sista nio blev det 30 poäng. Två par, en birdie och två FYRPUTTAR, blev dagens skörd.
Men 30 poäng är alltid 30 poäng!
Blev tvåa på det!

Unexpected visitor

En blå Morgan glider upp framför huset - 2012-07-31
När vi var på den svenska Morganklubbens (www.mogsweden.nu) årsmöte på Bäckaskogs Slott i maj, träffade vi på ett par som stod utanför slottet och tittade in i slottsparken. De ägde ingen Morgan just då, men jag har för mig att de gick i väntans tider på ett sådant fordon. Vi utbytte kontaktuppgifter och adresser för att kunna träffas någon gång framöver.



Anders splitter nya 4/4 och mitt biltokiga barnbarn Elias.

Så, i onsdags, när jag stod och snackade med grannen, glider helt plötsligt en blå Morgan in på vår gata. Jag kände direkt igen föraren, men hade glömt vad han hette och var vi träffats. Det var ju flera månader sedan! Anders, som han heter, ägaren, berättade att han hämtat bilen i Vetlanda den 5:e juli och nu var han i Löddeköpinge för att göra ett besök på bilträffen i Vikingabyn.



Snygg läderinredning och Motolitaratt.

Det enda jag tyckte var lite mystiskt var att sufletten var uppe. En anledning kan vara att hustrun varit passagerare och nu tillfälligt var och shoppade i byn och kanske inte gillade att åka öppet. Who knows, och jag var naturligtvis för finkänslig för att fråga.



Allt är rent och snyggt i en ny bil.



Anders svarar tålmodigt på Mats många frågor.

Även min granne är bilintresserad och sköter sina tyska bruksbilar som om de vore barn. Det blev mycket snack runt bilen och Anders berättade också om sin övriga fordonsflotta som bestod av ett flertal engelska bilar. Anglofil han också?



Vår nyligen tvättade ögonsten.

När vi snackar färdigt så ville han naturligtvis också titta på vår Morgan. Jag tog därför in honom i garaget och visade och berättade stolt om de options i form av quarter panel protectos och door checks, som jag monterat dagarna före.

Det är kul när någon kommer på spontanbesök. Eva och jag gör sådana ibland, när vi är ute och luftar Moggen. Det är kanske inte alla som uppskattar den typen av besök, men det märker man ganska snabbt. De flesta verkar dock tycka det är trevligt. De som inte gör det behöver man ju inte "besvära" igen.
Men till oss är de i alla fall välkomna!