tisdag 25 december 2012

Terapiarbete i garaget

Kasta inte bort gamla lakan - 2012-12-25
Juldagen. Båda barnen är bortresta med sina familjer. Det blåser och är ruggigt ute. M a o ett riktigt innesittarväder utan några som helst obligations.
Men, jag gillar inte att inte göra någonting. Jag styrde därför mina steg ut i garaget. Här finns alltid att göra, om inte annat så kan jag städa, kasta saker som jag inte använt de senaste åren.
Morganen är väl i stort redo för en ny säsong, så inte mycket att pyssla med med den heller. Men så upptäckte jag en plastkasse med gamla lakan, som Eva satt ut i garaget för länge sedan.


Gamla lakan för återvinning.
Dessa brukar jag, när jag är tillräckligt uttråkad, klippa och riva ner till puts- och avtorkningstrasor. Lakanen är gjorda i bomull så en trasa av detta är perfekt för många ändamål. Så, jag satte på radion, hämtade kaffe och satte igång. Efter första lakanet upptäckte jag att jag fick fram 32 putstrasor i storlek
30 x 40 cm, som är en lagom storlek. I plastkassen fanns det fem lakan vilket skulle resultera i 160 putstrasor när jag blev klar.


Rustad för lång tid.
Arbetet tog några timmar, men det var mysigt att stå i det varma garaget och åtminstone göra någonting.

Jag trivs bra hos min Morgan i garaget!

torsdag 20 december 2012

Leather treatment

Garagepyssel - 2012-12-19, 20
Eftersom vädret inte inbjuder till öppetkörande samtidigt som Moggen står på pallbockar så får jag pyssla om den lite istället. Sedan tidigare är den polerad och vaxad men en del återstår fortfarande att göra innan det är dags att låta den vårystert komma ut ur garagets mörker.
Igår bestämde jag mig därför att rengöra läderinredningen i bilen.


Rengöringsmedlet jag använde var Meguiars Leather Cleaner. Det finns i sprayflaska och sprayas direkt på läderytorna, som därefter gnids av med en fiberduk. När jag var klar efter några timmar kunde jag inte upptäcka någon större skillnad, så förmodligen var det inte speciellt smutsigt. Två timmars jobb i garaget var ganska lagom samtidigt som jag ville att ev. kvarvarande fukta skulle få möjlighet att torka.



Men, imorse så var det dags igen. Nu skulle inredningen behandlas med Autoglym Leather Balm, samma preparat som används på Morganfabriken. Krämen applicerades med en speciell svamp och gnuggades in i läderytorna. Det fina är att medlet verkar vara ganska drygt då det inte gick åt så mycket.


Här ser man en viss skillnad mellan kardantunnel och stol.
Började med dörrsidorna och sedan kardantunneln och blev positiv när jag kunde se att det var skillnad på behandlad och obehandlad yta. Uppmuntrad av detta fortsatte jag med resten av inredningen. Det är faktiskt ganska mycket som först ska smörjas in, låta torka och därefter gnuggas av med en bomullstrasa, så det tar sin lilla tid.


Här syns nog skillnaden ännu bättre när man ser
en obehandlad och en obehandlad stol.
Men, vad bra det känns när man ser resultatet!

söndag 9 december 2012

Väder för läsning

Med en bok framför brasan - 2012-12-09
Visst, det går att vara ute. Och, det är oftast tvunget varje dag inte minst för att skotta bort all snö som ideligen rasar ner uppifrån.


Lugnt, varmt och skönt.
Men, med nuvarande väder kan jag ibland kosta på mig att, utan samvetskval för att jag inte gör något nyttigare, sätta mig framför brasan med en bok. Det har resulterat i att jag de senaste veckorna plöjt igenom fem böcker plus en hel mängd av mina tidningar jag prenumererar på. QST, en amerikansk tidning om amatörradio kommer varje månad, Time Magazine kommer varje vecka och handlar mycket om läget i Afghanistan, Egypten och andra ställen i världen, Nostalgia, som också kommer varje månad innehåller mycket om äldre bilar, MC, båtar och samlarprylar och, så måste jag tillstå, läser jag ibland tidningen M, som är ett magasin för kvinnor 50+, som min hustru läser. Den senare tidskriften innehåller mycket intressant om både juridik, resor och annat samtidigt som innehållet nu har kompletterats med material
som även gäller män som är 50+.

Att läsa e-böcker på min nyinköpta iPad var verkligen en positiv upplevelse och något jag kan rekommendera. Om du till exempel läser mycket i sängen på kvällarna, vilket jag gör, så behöver du inte ha sänglampan tänd och därmed inte störa din sovande hustru. Och, istället för att ha med en bunt böcker i väskan när du reser, kan du låna fyra
e-böcker samtidigt på biblioteket. Mycket praktiskt.

Den första och hittills enda e-bok jag läst är "Jag är Zlatan". Den drog jag i mig på två dygn, inte minst beroende på att jag var barnvakt i Viken en fredag ända fram till 0210 en lördagmorgon. Boken var mycket intressant och lättläst och gav dig en inblick i Zlatans uppväxtförhållanden, som kantades av småkriminalitet och missbruk hos delar av familjen. Men, att Zlatan hade en 5:a i matte och 4:or i fysik och kemi i skolan, var ju inte något man hade förväntat sig. Sämre var det nog med betygen i ordning och uppförande, om nu dessa fortfarande existerar.


Ytterligare några nyligen lästa böcker.
Andra böcker som slukats den senaste månaden är "Dehlis vackraste händer", skriven av en Malmöförfattare och journalist. En kille 50+, frånskild med två vuxna barn, arbetar sedan många år som copywriter på en byrå i Malmö och anses helt plötsligt inte önskvärd längre. Av en kompis, som är researrangör, blir han övertalad att följa med på en resa till Indien. Under veckorna där lär han känna en väldigt trevlig indisk kille, som bor hemma hos sin förmögna mamma. Genom honom blir han också bekant med en mycket vacker och väldigt rikt gift kvinna, som han efterhand inleder ett förhållande med. Han beslutar sig för att stanna i Indien och får efter en tid möjlighet att skriva artiklar för flera svenska större tidngar och har därmed hittat en födkrok för att kunna överleva i Indien. Boken är både spännande och komisk och väl värd att läsa, enligt min uppfattning.

Deckare har jag alltid varit svag för och utbudet i denna genre är ju enormt. Jan Mårtensson är ett säkert kort och när man läst några av hans böcker så lär man känna de olika personerna som, nästan alla, återkommer i hans böcker.
För närvarande är jag halvvägs igenom "Då dagboken dog" av Björn Hellberg. Han är känd både från På Spåret på TV och som tenniskommentator. Alla hans böcker utspelar sig i "Staden", som i verkligheten är Laholm där han också är bosatt. Av de böcker av honom som jag läst så har ingen gjort mig besviken.

"Djävulen bär Prada" av Lauren Wiesberger handlar om en ung tjej som nyligen avlagt sin akademiska examen och vars dröm är att en dag få ett jobb på en av de större dagstidningarna i New York. Hon blir anställd som assistent åt den kvinnliga chefredaktören på den kända modetidningen Runway. Efter ett år här är hon nästan garanterad en plats på sin önsketidning. Året på Runway blir en pina då hennes chef visar sig vara en fruktansvärd, odräglig kvinna som kräver att hennes assistent, Andrea Sachs i boken, ska vara till pass i princip 24 timmar om dygnet.
Innehållet baserar sig till viss del på de erfarenheter författaren  gjort under den tid hon arbetade som assisten åt den legendariske chefredaktören på Vogue, Anna Wintour, i New York. Boken har också blivit film med bland andra Meryl Streep i en av huvudrollerna. Läs den gärna, du kommer inte att ångra dig!

Nu är det snart jul och en bok brukar alltid finnas bland julklapparna.
Om inte, så har jag ju min iPad och mitt bibliotekskort!

onsdag 28 november 2012

Nytt tillskott i vår Applefamilj

Köpte oss en iPad - 2012-10-27
Det är konstigt så lätt man hittar mängder med argument när man till exempel vill byta bil eller köpa något annat, som man kanske egentligen skulle kunna klara sig bra utan. Så var det väl också för mig, när jag beslöt att vi behövde en iPad. Praktiskt att ha med sig på resor eller ha den i trädgården på somrarna när vädret är fint, eller sitta i sängen en lördagsmorgon och surfa, eller...


Jag blir aldrig så gammal att
jag inte gläds åt hårda paket!
Men, en i mina ögon mer rationell anledning var att jag tycker det är viktigt att hänga med i utvecklingen, Det är ju inte klokt att min elvaårige dotterson Max ska kunna använda sådana här prylar bättre än vad jag kan, eller hur?
Både jag och hustru Eva har var sin iMac och var sin iPhone, så vi är väl bevandrade i Apples värld. Men, det finns dock en hel del nytt att lära för att kunna utnyttja alla möjliheter som erbjuds i iPaden. Så har jag till exempel bestämt att jag ska låna böcker på biblioteket, ladda ner dem från nätet och läsa när vi sitter i flygplan eller bor på något hotell någonstans.


Väldigt lik en Macdator.
Så nu gäller det bara att sätta mig in i vad jag kan använda den till ytterligare. Förmodligen får jag hjälp med detta av Max eftersom jag ska vara barnvakt uppe i Viken på fredag till långt utåt natten. Så vi lär få gott om tid!

Golffrukost

Race to Dubai - 2012-10-23
Årets sluttävling i 2012 års Race to Dubai spelades på Earth Course i Dubai den 22-25 november.
Fyra svenskar var med, inte minst vår skånske Peter Hansson, som låg tvåa på pengalistan, varför jag såg fram mot långa, spännande dagar framför TV:n.
Sändningarna började klockan 0900 varje dag och på fredagsmorgonen beslöt jag mig att äta min frukost och samtidigt titta på spelet.
Min fru Eva köper i stort sett alltid nyttigt bröd, som jag till och med lärt mig tycka om, men idag ville jag äta något annat.


Inte många fibrer här inte.
Klockan 0830 åkte jag därför ner till ICA Maxi och köpte två franskbrödbullar och ett stort wienerbröd som var överdraget med choklad och med mycket vanilj i mitten. Det blev fyra frallhalvor med ost och skinka samt ett ägg och så wienerbrödet till dessert. Förmodligen en mycket onyttig och kaloririk liten måltid, men oj vad det var gott!

Någon gång måste man väl få unna sig lite!

Mossa

På stege i fem timmar - 2012-10-23
Under en längre tid har jag gått och tittat på vårt tak på husets baksida. I ena hörnet på tomten, endast några meter från huset, har vi en blodlönn, som med åren växt sig allt större. På den delen av taket som skuggats av trädet har takpannorna blivit väldigt mossbelagda. Lagret av mossa var bitvis flera centimeter tjockt och jag funderade på om detta skulle kunna orsaka skador på pannorna om mossan var våt och det sedan blev frost.


Ser inte bra ut!
För at inte riskera ev utgifter, som kanske kunde undvikas om jag gjorde en insats, så satte jag igång. Utrustad med en spackel och en sopborste klättrade jag upp på stegen och började skrapa.
Våra takpannor är av betong och därför väldigt skrovliga varför skrapandet blev ett väldigt tungt jobb med en del blodiga knogar som följd, men jag var nöjd när det var klart.

Det finns emellertid folk som är av den uppfattningen att man kan undvika sådan här mossbildning. Lösningen ska vara att man spänner upp en koppartråd längs hela taknocken vilket ska leda till att den koppar som fälls ut på taket vid nederbörd ska hindra att mossa uppkommer.
Jag vet inte om det fungerar, då jag inte har provat, men risken blir kanske istället att koppartråden drar blixten till sig vid åskväder.

Är det inte det ena så är det det andra!


Vintervila

Vår Morgan är klar för vintern - 2012-10-20
Nej, jag har inte monterat några vinterdäck på den, men gjort en del annat.
Under en veckas tid har jag tillbringat ett antal dagar i garaget.
Några timmar före utträdet i garaget satte jag på värmen både där och i min lilla verkstad. Det ska var varmt och mysigt när jag är där ute. Med radion på och med gott om kaffe i närheten inleddes så arbetet med att polisha, vaxa samt laga några stenskott på en bakskärm.


Hoppas mössen håller sig borta.
När jag var färdig efter några dagars jobb, lyfte jag upp bilen på pallbockar och lade mitt nya dustcover över bilen.
Det finns egentligen en hel del mer att göra, som att ta av alla fälgar för rengöring samt att behandla lädret, men det får vänta tills vidare.
Huvudjobbet är i alla fall gjort och nu väntar insatser i trädgården!

fredag 16 november 2012

Golf med Peter

Öresunds GK i sol - 2012-11-10
När han ringde kunde jag inte säga nej. Detta trots att jag just kommit hem från gymet och var ganska trött. Men vädret var väldigt bra och jag hade inte hållit i en klubba på en månad, så jag tyckte det var dags. Tur att någon får mig att komma ut på banan.
Vi började, som vanligt, med lunch på klubben. Restaurangen på Öresunds GK har verkligen fått ett lyft. För 79:- får du soppa, två rätter att välja mellan, dessert och sedan kaffe och kaka. Prisvärt!


Visst är höstgolf fantistiskt!
Resultatet på golfrundan blev inte bra. Hade som vanligt mycket otur. Peter vann över mig med åtta poäng, men så är han också låghandicappare och ganska steady.
En trevlig dag, trots resultatet!

Stone chips

Har nu testat Chipex prylar - 2012-11-10
Alla som känner mig vet att jag inte är speciellt händig. Men för en månad sedan köpte jag ett touch-up- paint kit från Chipex i UK.
Inför vintersäsongen har jag under någon vecka polerat och vaxat vår Roadster med grejer från Meguiars. Jar har tagit det lugnt och när jag tröttnat så har jag lämnat det därhän. I samband med detta var det dags att prova produkterna från Chipex.


Ganska uppseendeväckande.
Det fanns visserligen bara några enstaka små stenskott på den högra bakskärmen, men de syntes ganska tydligt. Det minsta syns nästan inte alls, men skulle fixas ändå.


Steg 1 enligt instruktionen.
Jag började med att plocka fram färgen (heter MOG24 till min Royal Ivory), och en pytteliten tops, som fanns med i kitet. Med den lilla topsen "duttade" jag på färg i stenskottet. Det skulle sedan torka.


Fortfarande mer "duttande" att göra.
Skadan fylldes naturligtvis inte med en gång utan jag fick hålla på att "dutta" på färg ett antal gånger och låta det torka mellan varje omgång.

Medel för borttagande av överskottsfärg.
När jag tyckte att det det var fyllt till kanterna vidtog steg 2. I kitet fanns ytterligare en flaska med någonting som jag skulle hälla på en trasa som sedan skulle dras över skadan tills överskottsfärgen var borta.


Ser bra ut, eller hur?
När detta var gjort så såg det faktiskt väldigt bra ut. På långt håll och svaga ögon såg jag ingenting alls. När jag slutvaxade bilen idag upptäckte emellertid min örnblick att det faktiskt syntes fortfarande lite grann, så jag får nog "dutta" några gånger till för att få det helt perfekt.
Höger bakskärm är fortfarande inte vaxad. Det får vänta någon vecka!

torsdag 8 november 2012

Beök hos Joe´s garage i Furulund

Jaguarer väcker alltid känslor - 2012-11-05
Ronnie, en av min bilkompisar, mailade mig och berättade att Jaguarklubben hade ett möte på Joe´garage i Furulund. Varken Ronnie eller jag är förvisso inte medlemmar i denna klubb, men vi var tydligen välkomna ändå. Trots att jag sett företagsskylten många gånger så har jag aldrig haft anledning eller tillfälle att göra ett besök.


Vackert företagsmärke!
Det var en imponerande anläggning som företaget förfogar över, mycket större än jag hade förväntat mig.


Bara Jaggot överallt.
Det var redan mycket folk när vi till sist kom in i loaklerna (alla dörrarna var låsta). Vi gav oss in i minglandet och beundrade alla de bilar som fanns i utställningshallen. Här fanns Jaguarer i prisklasser från 80.000 upp till 750.000 kronor, så något för de flesta med liten eller stor plånbok. I stort sett alla besökare var redan ägare till en eller flera Jaguarer. En av dem, en tidigare medlem i Triumph TR Club, hade sålt sin TR6 och ägde nu fyra sttycken Jaguarer. Han måste ha ett större garage än det jag har.


Besökarna flockades kring den gamla Jaggan.
Efter en stunds minglande och biltittande gick hela gruppen in i en av företags verkstadsbås. Här begrundades en Jaguar XJ6 från 1975 under en dryg halvtimme. En av killarna på Joe´s garage berättade att bilen endast rullat 7500 mil sedan 1975 och visade  i både motorrum, inredning och underrede i vilket fantastiskt skick denna bil fortfarande är i.


E-typeram inför renovering.
Några av besökarna gick vidare in i nästa verkstadsbås och Ronnie och jag följde efter. Här fanns en vit ram till en av de tidigaste E-typerna som tagits in till Sverige. Nuvarande ägare hade tydligen köpt bilen på tidigt sjuttiotal. Efter att har använt den något år fick han för sig att renovera hela bilen och började plocka ner den i atomer. Men, precis som för många andra så tröttnade han eller fick inte tiden att räcka till, så projektet har legat vilande fram till nu.


Komplett bakaxl, ser renoverad ut.
Men, körsuget gjorde sig förmodligen påmint igen och ägaren har nu lämnat allt till Joe´s garage för helrenovering. Beräknad tid innan komplett bil kan levereras beräknas till 18 månader. Bland annat ska motorn skickas över till England för helrenovering och det brukar tydligen ta mellan sex och tolv månader.


Modell av interiören från ett garage. Mycket fin!
Efter ett tag drog sig den ene efter den andra sig åter in i utställningshallen för att titta vidare på alla de fina bilarna. Det fanns också en hel del regalia och annat intressant runt hyllorna i hallen.


Har alltid varit väldigt förtjust i dessa MKII, detta en 3,4L.
Trots att min Morgan är min ögonsten, så är jag ju inte helt oberörd när jag går runt och granskar de olika Jaguarerna närmare. Det fanns både Mark II och den öppna XJS, men hallen dominerades trots allt av modernare bilar, som var 0 till 15 år gamla.


Här ser ni en anledning till att en
Jaguar inte är något för mig.
Men, mitt förnuft säger att Jaguar är en alldeles för stor och komplicerad bil för mig, även om den vore en dröm att fara fram med på Autobahn. Gissar också att reservdelar och ev. service också kostar en del.
Värdeminskningen på nya bilar är säkert också ett aber för många. OK, är man vid stadd kassa och vill åka ståndsmässigt har man nog råd både till service och att byta bil vart tredje fjärde år, men hur många har det?


En bil i nästan nyskick.


Ronnie passar bra i en sådan här bil.
Men man blir trots detta förvånad när man hittar en av Jaguars sportmodeller (tror den hade beteckningen XKR) visserligen från 1998, men som bara rullat 7000 mil för 150.000 spänn. Allt såg ut som nytt, både inuti med läder och trä och i motorutrymmet. Mycket prisvärt enligt min uppfattning. Och, en V8-motor lär väl hålla ganska många mil om man byter olja och servar regelbundet.

När vi sett oss mätta och kvällen led, så var vi på väg hem. Till min förtjusning upptäckte jag då att det serverades både kaffe och princesstårta.
Min favorit!

Ett besök i minneslunden

Tände ett ljus för min mor - 2012-11-06
I tisdags var det på dagen sex år sedan min mor gick bort.
Jag besökte henne i lägenheten i Helsingborg två gånger i veckan, men denna dagen var det ingen som öppnade dörren. Naturligtvis hade jag egen nyckel och som tur var så var inte säkerhetskedjan på.
När jag kom in i hallen såg jag min mor ligga på golvet i köket med telefonluren i handen. Död.
Det var en traumatisk upplevelse, som jag nog aldrig glömmer.
Några dagar senare fick jag reda på, av min moster, att de talat i telefon sent kvällen innan. och helt plötsligt blev allt tyst i luren.
Efter genomförd obduktion fick jag veta att mor dött av en "massiv" hjärtinfarkt. Detta besked kändes på sätt och vis ganska skönt att få. Jag visste då att hon varken hunnit lida eller bli rädd.


En vacker och rofylld plats.
Båda mina föräldrar vilar i minneslunden på Krematories kyrkorgård i Helsingborg.När jag är i Helsingborg eller vid deras födelse- och dödsdagar brukar jag åka hit och tända ett ljus och/eller lägga några blommor.


När jag står där i minneslunden hinner jag reflektera en stund över livet och minnas en massa saker från när de båda levde. Saknaden är stor och jag har fått lära mig att man "ska hedra sin fader och sin moder".

söndag 4 november 2012

Internetstrul

Funderade på att byta leverantör - 2012-11-02
En lokal kabel-tv-leverantör har under flera år försett mig med både TV-kanaler och tillgång till internet.
TV:n har i stort sett alltid fungert bra även om ibland sändningarna på ViasatGolf, ballat ur. Det har också varit problem med internet ett flertal gånger. Ibland fungerade det inte alls och ibland har det varit otroligt segt. Varje gång jag ringt och klagat har jag bar fått svaret att "det är fel på dina grejer".
Vi kör trådlöst tilla alla våra datorer i huset och jag kan se på skärmen hur stark signal det är från rotern, som är en Airport Express från Apple. När det inte finns signal så har jag lärt mig att dra ut nätkabeln ur routern i en halv minut och sedan sätta i den igen. Då funkar det igen. När routern ger stark signal utan att internet fungerar har jag ibland, efter inrådan från min leverantör, fått skruva loss koaxialkabeln till modemet och skruva ut innerledaren en bit varefter det oftast fungerat igen.
Det sista kvartalet har det emellertid varit bedrövligt långa accesstider när jag varit ut på nätet. Att det ska ta femton minuter för att betala en räkning, om det överhuvudtaget går, är inte acceptabelt.
I förra veckan var jag väldigt irriterad och började titta runt hos andra leverantörer som Telia, Tele2 med flera, för att jämföra priser och hastigheter. Men, för att testa ytterligare en gång, så erbjöd sig min gofkompis; Peter (ingenjören), att komma hit och kolla. Vi kopplade då in en laptop med kabel direkt till modemet för att se så det inte var routern som krånglade. Det var det inte. Vi fick samma lusiga uppkopplingstider som tidigare. Efter flera samtal med min leverantör, som kunde kolla signalen till vårt hus via sina egna datorer, så föreslog han att vi skulle kolla koaxialkbeln igen. Vi gjorde så, skruvade ut innerledaren ytterligare och då fungerade allt igen. Ska det behöva vara så bräckligt bara för att jag har en koaxialkabel? Men leverntören berättade då att han dragit fram fiber till tomtgränsen till alla sina abonnenter och att en sådan lösning är mycket bättre. Problemet är bara att han inte kan erbjuda "nyckelfärdig" inkoppling. Jag måste alltså själv gräva från tomtgränsen till huset och sedan dra fiberkabeln inne i huset och sedan koppla in den i något. uttag. Det har jag inte alls lust till, så jag får se tiden an till det är fler än jag som har samma önskemål om "nyckelfärdigt".
Men under den här perioden, med dåligt fungerande internet, har jag märkt hur sårbar man är när det inte fungerar.
Nu fungerar det för tillfället dock både bra och snabbt och jag kan betala mina räkningr igen!

lördag 20 oktober 2012

Morganpyjamas och två outings

Beställde ett dustcover till BRUM - 2012-10-11
I takt med att vintern närmar sig så lär det bli allt glesare mellan utflykterna med vår Morgan. Än så länge vill jag dock inte skicka upp bilen på pallbockar, vilket riskerar att jag tycker det är för jobbigt att ta en kortare tur en vacker höstdag. Anledningen att jag tänker sätta upp bilen på bockar är att däcken lätt blir deformerade om de står på ett och samma ställe under lång tid. Något jag har bitter erfarenhet av med min tidigare Morgan.
När bilen står stilla under lång tid så samlas också en massa damm i bilen. Den är också helt oskyddad när jag drar fram i garaget med trädgårdsredskap som gräsklippare, räfsor och annat. Min tidigare TR2:a fick sig faktiskt en smäll på skärmen när jag släpade något tungt genom garaget, vilket förorsakade ett jack i en bakskärm.


Ser rejält ut tycker jag.
För att skydda bilen, när den är uppställd, så har jag investerat i ett dustcover, som jag beställt från Roger på Harpers Morgan. Det finns många billiga och säkert väldigt bra motsvarigheter på Biltema och andra ställen, men jag ville ha ett med Morganemblem.
Det är på väg och lär komma under veckan.

Alone on a country road - 2012-10-18
Ola, en Morgankompis i Bjärred, har funderingar på att byta sin nuvarande +4 mot en Roadster. Jag har därför erbjudit honom at prova vår bil, så att han kan bilda sig en uppfattnig om skillnaderna mellan modellerna. Med GPS:en inställd på hans adress åkte jag därför en sväng ner till Bjärred i torsdags. Det var sol och cirka 15 grader, så jag tyckte att vädret var lämpligt för en provtur. Det visade sig emellertid att Ola var i Malmö och hans kvinna visste inte när han skulle återvända.
Otur för honom!


Nice view. Lång huv, smal väg, ingen trafik.
Men, jag var ju ute för att köra. Hade inga direkta mål utan körde in på de ssmåvägar jag hittade när jag for fram längs havet utåt Lomma.


Perfekta Morganvägar.
Det blev körning på små asfalterade vägar genom Önneköp, Fjelie, Furulund, Kävlinge, Dösjebro och vidare ner mot havet igen mot Barsebäck.


Rofyllt.
Nere i Barsebäckshamn parkerade jag bilen och gick ner en sväng till den tysta och stilla hamnen för en stunds kontemplation. En hel del båtar låg fortfarande vid bryggorna, men många var uppallade på land i väntan på en ny vår.

Lite tidigt enligt min uppfattning.
Hamnkrogen var stängd för nästan hela resten av säsongen. Det fanns dock en skylt utanför som berättade att det gick bra att beställa plats för årets julbord redan nu. Julhetsen verkar börja allt tidigare för varje år.

Med Sven på Röstånga Gästis - 2012-10-19
Ännu en fin dag med temperaturer upp mot 18 grader. Det gäller att utnyttja dessa sällan förekommande fina höstdagar på bästa sätt och vad kan vara bättre än en tur with the top down in a Morgan.
Sven är en gammal bilkompis, som för 30 år sedan svetsade ihop min TR2:a från 1954. Han äger själv en TR2:a och en TR3A som båda är i superskick samt ett TR3A-projekt som kommit halvvägs i renoveringen.
Vi talas vid per telefon allt som oftast och har haft planer på någon möte på ett mysigt ställe när andan föll på. Eftersom min anda föll på denna morgon så tog jag en chans och slog Sven en signal på hans mobil.
Hade han möjlighet att komma till Röstånga och äta lunch? När han svarade så satt han i kön till Bilprovningen i Hässleholm där han skulle besiktiga sin BMW Z3:a. Han tyckte idén var lysande och vi bestämde att vi skulle träffas i Röstånga efter han besök på SBP.
Jag drog iväg och tog en sväng förbi till Anders Arvelid, även han Morganägare, som bor i Röstånga. Där fanns det ingen hemma och kanske utnyttjade även han det fina vädret och var ute i sin +4.


Ett ställe värt en omväg.
Gästis ligger alldeles i närheten, så jag åkte ner dit och parkerade bilen. Sven hade ännu inte kommit så jag gick en sväng och tittade in i cafeet mitt emot gästis för att inventera deras utbud av bakelser. Det såg lovande ut så kanske jag skulle kunna lura in Sven även där efter lunchen.

En tysk och en engelsman.
Efter en stund anlände Sven i sin Z3. Uppcabbat! När han steg ut bilen fick han faktiskt några hånfulla kommentarer av mig, eftersom suffletten var uppe och jag tror faktiskt att han skämdes en aning, gammal sportbilsåkare som han är. Svens bil har en sexcylindrig motor men är bara på 2,2 liter. Den är tio år gammal, har rullat tvåtusen mil och är följaktligen i nyskick. Den är utrustad både med AC och elektrisk sufflett. Den är fin, men den är tysk!


Det gäller att ha koll på grejerna.
Inne på Gästis beställde vi "hemrullade köttbullar". Maten var både god och riklig, inget snålande här inte. Vi hade satt oss strategiskt vid ett fönsterbord så att jag skulle kunna kolla så att ingen gjorde intrång i min Morgan, som fortfarande stod öppen.


Bra fik på behändigt avstånd.
Efter lunchen föreslog jag ett besök i caféet på andra sidan gatan, för intagande av kaffe. Sven var inte nödbedd, så det blev både kaffe, mozartkula och bakelse, riktiga kaloribomber. Men, eftersom jag endast vägde 74,1 i kilo efter morgonens gymbesök, så tyckte jag att jag kunde kosta på mig denna så sällsynta kakorgie. Nu var det emellertid dags att ta ut Sven en runda i Moggen. Han har själv, för många år sedan, ägt en 1971 års Morgan 4/4 fourseater, så han är inte helt obekant med märket. Vi körde iväg några mil ut på småvägarna och när det var tid att återvända till Gästis tyckte jag att Sven skulle köra tillbaka.
Han var först lite betänksam eftersom bilen är högerstyrd, men ville naturligtvis inte missa tillfället att prova. Han tog det ganska varligt och varvade tyvärr inte upp på ett sätt som tar fram de prestande som bilen har. Men, han märkte ganska snabbt att det fanns kraft under huven. "Det känns som en gammal bil, jämfört med min Z3". Detta var positivt menat eftersom, när han kör sin Z3 är sdet om att köra vilken bruksbil som helst.
Precis som jag kände innan jag sålde mina två äldre bilar, så tycker Sven att han har för mycket grejer som inte används. Han har även två motorcyklar som han dock använder mer flitigt. Sina TR-bilar har han inte använt på tre år, vilket är synd och skam. Men med dessa ack så charmiga äldre veteraner så är man ofta lite nervös på längre utflykter. Man sitter och lyssnar efter konstiga ljud och undrar vad det nu är som är på gång att gå fel. Den här osäkerhetskänslan tar bort en del av gjädjen med att köra, åtminstone för mig.
Så vem vet, kanske han säljer det mesta i garaget och köper en nyare Morgan som han vet fungerar, åtminstone oftast. Han verkar inte helt främmande för tanken.


Tycker Sven kastar lystna blickar på Morganen.
Det började lida mot sen eftermiddag och jag skulle lämna in min strejkande avfuktare för repration före klockan fem.
Innan vi skiljdes kom vi överens om att sådana här träffar över en lunch är något som förgyller dagen.
Alla skäl för att ta en sväng med sin ögonsten är bra skäl!

tisdag 2 oktober 2012

Ryder Cup, Morgantur och Bättringsfärg

Tre nervösa kvällar - 2012-09-28-30
Det blev tre sena nätter, hos min kompis i Viken, när vi följde europeernas kamp mot USA i Ryder Cup. Efter första kvällen var vi ganska nedslagna båda två eftersom USA gått upp i ledningen. Kvällen efter orkade vi inte ens titta till slut. Ledningen för USA var nu ännu större och vi var övertygade om att loppet var kört för Europa. Vi gick till sängs redan klockan elva på kvällen.
Men så kom söndagen. Vi bänkade oss framför TV:n med grillade revben och mjölk(!) när första singelparet gick ut vid sextiden. Vilken kväll det skulle bli! Europa tog en snabb ledning i de första bollarna och vi tyckte båda att kunde bara Europa slippa att bli förödmjukade så var allt OK. Efterhand som spelet pågick och det fortsatte att gå bra för "de våra" så övergick våra förväntningar till att tro att det fortfarande fanns en chans att vinna. På slutet av tävlingen var det så nervpirrrande att vi nästan inte vågade titta.
När så Kaymer satte sin putt för vinst över Stricker visste vår glädje inga gränser. Men samtidigt var det nästan så att vi tyckte lite synd om amerikanarna, som aldrig tidigare, någon gång, varit så säkra på att ta hem segern, som i år.
Men i golf kan allt hända och några i det amerikanska laget berättade att de förstod hur europeerna kände det när de tappade en lika stor ledning 1999.
Den enda besvikelse vi kände var kanske att Skånes Peter Hanson inte fick spela fler matcher. Det är dock kaptenen som tar ut laget och Peter kunde nog dela glädjen med de övriga när väl vinsten var bärgad.

Jag behövde tanka - 2012-10-01
Vädret under helgen hade varit ganska trist med både regn och blåst. När jag åkte från Viken vid lunchtid på måndagen så verkade det emellertid klarna upp lite. Efter att ha suttit inne i tre dagar så behövde jag komma ut och få lite luft. Tanken på en runda med Moggen började surra i huvudet på vägen hem. Hur vädret blir framöver vet man inte och det gäller att ta alla chanser att köra öppet innan säsongen med snö och saltade vägar börjar.
OK tänkte jag, bilen behöver ju trots allt tankas, så en liten sväng kan jag ju alltid ta. Med full tank Shell 98 Super (ja, jag skämmer bort den med högoktanigt) så körde jag min vanliga väg ner mot Barsebäck och längs havet mot Häljarp. Före rondellen i Saxtorpskrysset tvekade jag mellan att köra tillbaka till Lödde eller utöka min runda lite. Det blev det senare och helt plötsligt befann jag mig på vägen mellan Landskrona och Eslöv. Såg en skylt med Knutstorp och Svalöv och vek av där. Lite senare var jag i Kågeröd, inte långt från Stenestad och tyckte då att jag lika gärna kunde ta en sväng till min kompis och före detta kollega Bosse.
Upp till Stenestad är det mysiga slingriga vägar, som är ett rent nöje att köra på med en Morgan, och snart svängde jag ner på den lilla grusvägen till Lökagården, där Bosse residerar. När jag stannade framför hans hus blev jag rejält utskälld av hans hund, en Akita. Den är dock mycket snäll och blev bara glad när den såg mig.


Bosse vid ratten, även om han syns dåligt.
Bosse, som ju bland annat är fotograf till proffesionen, ville ta några bilder på bilen. För att få den i rätt position, enligt honom, så var det nödvändigt att vända den. Det lät jag Bosse göra, då han förmodligen aldrig rattat en Morgan tidigare, samtidigt jag tog några bilder på honom med min mobiltelefon.


Trevligt att få vara med på bild någon gång.
Eftersom jag själv nästan aldrig finns med på bilder, då det oftast är jag som plåtar, så var det kul att Bosse ville plåta mig och bilen. Nu har jag en bra bild som jag kan använda till framsidan av mitt nya QSL-kort (för amatörradiohobbyn) då det på mitt nuvarande kort finns en bild på mig i min tidigare Triumph TR2:a.

Vi gick sedan in i Bosse ateljé där han visade mig alla foton, i svart/vitt, som ska finnas i hans nya bok om livet och personerna i Borstahusen. Boken kommer att tryckas under vintern. Själv har jag alltid närt en dröm om att skriva en bok, men får nog hålla mig till min lilla blogg.
Huset Bosse och hans Lena bor i har Bosse själv ritat. Hela inredningen går i 40-talsstil och hans företag Landsbygdens Hus (www.landsbygdenshus.se) har ett flertal hus i liknande stil på sitt samvete.
Att komma upp till Bosse är väldigt rofyllt. Utanför går korna i hagen medan katten sitter på trappan i solen och myser.


Blomster i härlig miljö.
Hustrun Lena är en stor beundrare av pelargoner och hela husets veranda är full med dessa blomster.

Mörka moln började nu visa sig på himlen så jag tyckte det var bäst att börja återfärden till Lödde. Det var ju trots allt cirka sju mil och suffletten ville jag självklart inte fälla upp.
Så var den första oktoberturen med Morganen till ände!

Leverans från UK - 2012-09-24
Brevbäraren ringde på dörren. Han tyckte att vi skulle skaffa en brevlåda med bredare springa så att det även gick att få ner paket i den. Det var mitt touch-up-paint kit han kom och lämnade vid dörren.
Det finns visserligen bara två små stenskott på bilen, men det gäller att fixa dem så fort som möjligt så att inte fukten tränger in mellan färgen och aluminiumkarossen, har jag fått mig berättat.


Touch up paint
Lådan innehåller en flaska färg och två flaskor med kemikalier, ett antal väldigt små tops, gummihandskar, två fiberdukar och en användarbeskrivning. I beskrivningen står det att bättringen av lacken ska bli så bra att det inte syns var det är gjort.
Återstår att se hur jag ska lyckas med det!

tisdag 18 september 2012

MOG Souths höstmöte i Markaryd

Tre dagar och 40 mil i Moggen - 2012-09-14-16
Det skulle bli en del körande så jag tyckte det var lika bra att smörja framvagnen innan vi åkte. Eva började tidigt, men slutade klockan tolv, så både åtgärder före körning och packning av resväskan fixade jag på förmiddagen.
Väderutsikterna för helgen var inte direkt lysande och när vi lämnade Lödde vi 13-tiden var det molnigt och småregnade. Men, en Morgan ska enligt min uppfattning, i största möjliga utsträckning köras öppen och med suffletten nerfälld drog vi ut på motorvägen mot Helsingborg. Här körde vi in till Vasatorps GK och åt en lunch bestående av kokt dillkött, som jag är väldigt förtjust i. På parkeringen fällde vi dock upp suffletten, både för att skydda mot ev inkräktare och mot regn. Vår nuvarande Morgan går faktiskt att låsa.

Vår destination denna gång var Ekebackens Hotell och Konferens i Markaryd. Vi ställde in Gibsan, vår GPS, på Kronobergsgatan i Markaryd, när vi lämnade Vasatorp. Bilen går som ett spjut och det är en ren njutning att köra, eller som de säger på Talkmorgan (www.talkmorgan.com) "det är resan, inte målet".
Med taket uppe, eftersom det regnade allt mer, och med värmen på var det riktigt mysigt inne i kupén.
Efter någon timmes körning på motorväg, vilket är ganska trist, hamnade vi slutligen på Kronobergsgatan. Men inte i Markaryd utan i Strömsnäsbruk! Vi blev lite förvånade eftersom Gibsan aldrig svikit oss tidigare.
När inte GPS:en ville visa rätt så körde vi de två milen tillbaka till Markaryd (jag hade inget emot denna lilla omväg), där vi fick fråga oss fram till hotellet.


Naturskön parkering intill en sjö.
Eva och jag brukar nästan alltid komma sist, vad det än gäller, men denna gången var vi nästan först. Det var endast två bilar som kommit före oss. Installerade på rummet tog jag en dusch och tittade en stund på TV för att se om de visade någon golf. Så var dock inte fallet så efter lite zappande på kanalerna var det dags att gå upp i restaurangen.


Middag tillsammans med nya och gamla bekanta.
Nu hade ungefär hälften av de 23 anmälda bilarna anlänt och cirka 25 personer minglade och tog en drink före middagen. Övriga deltagare skulle komma tidigt på lördagsmorgonen. Efter middagen samlades de flesta i ett samvarorum där det diskuterades, huvudsakligen Morgan, till långt fram på kvällen.

På lördagen kunde vi få frukost från klockan 0800 och de flesta var faktiskt tidigt uppe. Klockan 1000 var det samling vid hotellets reception där vi skulle informeras om dagens rallyrunda.


Björn hade hissat klubbflaggan vid startplatsen för rallyt.
Björn Roxlin, som är klubbens ansvarige för distrikt south och hans Tina hade, som vanligt, lagt ner ett stort arbete på att lägga upp en rallyrunda och manöverprov/frågor, som uppskattades högeligen av alla.


Bilarna linar upp inför starten.
När alla bilar köat upp på den smala asfalterade gången upp till receptionen, fanns det tid att knalla runt och snacka lite med de som först kommit nu på morgonen.


Morgan 4/4 fourseater 1946 i superskick.
En bit ner längs den långa raden av bilar hittade vi bland andra Siv och Anders Arvelid, som kommit till träffen i sin fourseater från 1946. Det var mötets äldsta bil, men hemma i deras garage finns också en +4 från 2011.

Ola t v lyssnar när Christer berättar om motorn.
Något längre bak fanns Christer med sin i England nyinköpta Morgan, hans 21:a!!!! i ordningen. Det är en +8 från 1984, som är utrustad med en femliters V8. Enligt Björn görs dessa motorer av Holden i Australien och lär även finnas i vissa TVR-modeller.

Bilden ljuger lite då färgen egentligen är lätt vinröd.
En annan intressant bil, med historia, var en fourseater, som tidigare ägts av Carl-Gustav Lindstedt. Den köptes sedermera av min gamle kompis Tony i Hittarp, som renoverade den till nyskick. Tony sålde bilen för många år sedan, men den är nu tillbaka i Laröd utanför Helsingborg.
Vid rallystarten fick alla en så kallad "roadbook", som berättade hur vi skulle köra samt en kasse med dagens lunch. De deltagande fordonen startade med två minuters mellanrum för att undvika köer vid kontrollerna.


Trots Evas skicklighet gick det inget vidare.
Eva och jag var bland de första att starta och kom efter några mil fram till den första kontrollen. Här skulle det kastas pil på tavlor som låg på marken. Jag skickade fram Eva, som brukar kunna sådana här saker i kraft av sitt jobb som fritidspedagog. Och, hon träffade mycket riktigt också tavlorna med de flesta pilarna, men många av dem fastnade inte och gav därför inga poäng. Vi fick ihop fyra poäng och körde vidare.
Färden gick på helt underbara smala, backiga och kurviga vägar., som gjorda för Morganbilar. Asfalterade förstås, eftersom grusvägar är bannlysta när det gäller Morgan.


Det här var inte lätt och de flesta missade grovt.
Vid nästa kontroll fick vi stanna bilen tio meter framför en kille som stod med två stolpar. Nu skulle vi se till att han flyttade den en stolpen så närma den andra som det gick för att vi skulle kunna köra igenom den tänkta porten. Poäng fick man om det fanns mindre än totalt tio centimeter mellan bilen och stolparna. Vi hade säkert 20 cm och fick inga poäng alls.


Lunch ute i det fria.
Kontrollen var förlagd vid en naturskön plats intill en sjö, där det också var meningen att vi skulle inta vår lunch. I paketet vi fått vid starten fanns det kycklingspett, potatissallad, godis och mineralvatten. Konstigt nog fanns det inga bänkar eller bord här, men som Morganägare är man alltid utrustad med ett sittunderlag. Vi placerade detta vid sjökanten där vi käkade och pratade med ett nyblivet Morganägarepar från Staffanstorp.

"Gangstercittra"
Vid den här kontrollen kom också två par inglidande i en väldigt fin Citroen B11. Personerna ifråga skulle nämligen arrangera ett stort internationellt Citroenmöte i dessa trakter nästa år och ville få lite tips om tänkbara vägar och aktiviteter inför sitt möte.


Uppflugen på en stor sten tog jag bilden på Ola och Christer,
som förmodligen pratade vidare om fenlitersmotorn.
Nästa anhalt var Gräddhyllans Lantcafé, (www.graddhyllan.net)  där vi blev bjudna på kaffe och kakor.
Här fanns det tid för fortsatt mingel och Morgansnack samt lite studerande av varandras bilar.
Sista sträckan på rallyt ledde fram till vår Morganparkering utanför Villa Ekebacken, där vi bodde. Här hade Tina och Björn lagt upp en tipsrunda med sju stationer, där det fanns en massa väldigt kluriga frågor. På varje station fanns det fyra bilder, typ rebusar, där vi skulle försöka hitta svenska uttryck eller liknande till varje bild. Eva är mycket förtjust i att knäcka sådana här egendomligheter. Till exempel så fanns det en bild med en gammalt signalhorn som låg på ett stekjärn. Det svenska uttrycket skulle bli "Ett horn i pannan".


Ange de fyra mopedmärkena.
Men det fanns även frågor som jag kunde hjälpa till med. Till exempel ovanstående mopedfrågor. Den längst ner till höger var ju ganska lätt, PUCH. Den översta till vänster blev Husqvarna, på bilden B blev det Gripen, medan vi inte lyckades på frågan C utan chansade på Crescent. Det rätt svaret var emellertid Maraton, ett lopp som ju mäter just 42195 meter.


Alla samlade.
Nu var alla bilarna tillbaka på parkeringen och efter att ha lämnat in frågeformuläret så återgick jag till att gå runt och kolla lite detaljer på bilarna på gräsmattan. Bland annat fick jag lite hjälp av två deltagare, som också haft lite problem med att få sina "easyfit" suffletter riktigt på plats. När vi stod och tittade på min bil, med suffletten uppe, så noterade vi att den vänstra sidan inte var riktigt lika lång nere mot rutramen som den högra. Inne i den del av suffletten som ska tryckas över vindruteramen finns dett en U-formad gummilist. Längst ut i hörnen är det vanligt att gummit släpper från metallen vilket gör att du trycker ihop gummit när du sätter på sufletten. Det var precis vad som hänt med min, men en av deltagarna, Sven från Laröd, hade med sig ett superlim som gjorde att problemet fixade. Man lär sig alltid något eller får några vettiga tips varje gång man deltar på sådana här möten.


Vissa fäster dessa på sina luggageracks bak på bilen.
När sufflettproblemet var löst gick jag vidare och studerade bilarna. Många har en så kallad badgebar monterad precis framför kylaren. På denna fäster de klubbemblem från olika klubbar eller evenemang. Detta har bland annat diskuterats på Talkmorgan, där några anser att dessa menligt kan påverka kylningen av bilen. Vet inte om det stämmer.


Fortfarande med engelska skyltar.
Vid min vandring på gräsmattan tog jag mig också en närmare titt på Christers femliters +8. Den var i ett mycket bra skick och försedd med störtbåge eftersom den använts för hobbybruk vid hill climbs i England.
Christer är mycket nöjd med sitt "fynd" förutom när det gäller bensinförbrukningen. Just nu drar den 1,5 liter per mil, men det lär nog kunna minskas en del med lite finlir.

Det började dra sig mot kväll och klockan 1800 skulle vi träffas uppe på hotellet för prisutdelning för dagens rallyrunda. En halv timme senare var det dags att sätta sig till bords för en väldigt välkomponerad trerätters meny.


Våra Morgans redo för natten.
Kvällen var för de flesta inte slut med detta utan fortsatte i samvarorummet långt ut på natten. Men innan dess var det dags att "natta" bilarna genom att sätta upp suffletterna, låsa och i förekommande fall lägga över ett så kallat stormcover.

Deltagandet på vårt tredje Morganmöte var slut och hemfärden kunde göras with the hood down, delvis i solsken. Alla deltagare var överens om att mötet var en succé och att vi alla är ett stort tack skyldiga till Tina och Björn för all den tid de lagt ner för att alla vi andra skulle ha trevligt.

Säsongen är emellertid inte slut med detta. Hösten kan bjuda på många fina dagar. Även vintern för den delen. Med skinnhuva, långkalsonger, flying jacket och med värmen på on kan vi köra länge ännu.

With the hood down, of course!